Idag när jag var på närakuten så såg jag ambulanspersonalen som kom hem till oss den 27e januari och påstod att Wilgot mådde bra. Det är tur att jag är ganska avskalad från känslor just nu (medicinen) för annars vet jag inte vad jag hade gjort. Hade antagligen tryckt upp mobilen i ansiktet på dom med en bild på Wilgots ben och fråga om det ser friskt ut. Hur hade ni reagerat så här i efterhand?
Jag VET att det där dygnet spelade stor roll i hans sjukdomsförlopp. Mammas älskling ♥
En jätte gammal bild på oss :)
Man trenger ikke medisinsk utdanning for å forstå at dette ikke var ”vanlige vannkopper”!!! Kudos til deg som mamma, keep up the good work, og GOD BEDRING til den lille Vikingen! :D Det er bra du ikke hadde noen reaksjon til personellet, tenker jeg. Hev deg over dem. Chose your battles, det er heldigvis over nå og det er bedre å fokusere på nuet og fremtiden <3
Hallå…ramlade in här från inlägget om din lille son & det han & ni gått igenom i kämpandet.
Hur jag hade gjort ??
Jag hade INTE kunnat låta bli att berätta för dom ”där & då” & hur jag är så säket på det ??
Vi gick igenom en sak med.våran son å berättade jag hur de faktiskt var.
Ha d gott /Carro
Hej! Läste också om detta fruktansvärda som hänt er lille prins.
Anmäl ambulanspersonalen till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF).
Jag anmälde när dom gjort fel uppföljning då ja va två sekunder från dö i samband med ett utomkvedshavandeskap..
Ville göra mitt allt för att ingen skulle råka ut för samma livsöde som ja gjorde..
Ett halvår senare ringde dom o sa att ja fått rätt o fick skadestånd..
Litar inte alls på sjukvården efter detta, o har fått kämpa mot dom i över två år, po kommer gång på gång på dom med sina fel!!
Tragiskt men tyvärr sant..
Hoppas er prins mår bättre o skickar er många kramar från mig♡
Vill du ha hjälp så googla på LÖF eller hör gärna av dig så ska ja försöka hjälpa dig om du vill
Mvh maria
Hej!
En kompis hade delat på facebook om ett inlägg du hade skrivit om din son och hans vattenkoppor. Jag läste det och blev väldigt rörd och känner så där får det bara inte gå till. Jag såg bilden på honom och såg ju att jag har jobbat på hans dagis som vikarie. Jag minns honom väldigt väl. Han var alltid så glad och positiv. Han memorerade mig och sprang alltid fram till mig och sa hej trots att jag oftast jobbade på den stora avdelningen.
Hoppas han och ni mår mycket bättre!
Lärdom: lita alltid på din egen magkänsla, eller vad säger du? Kram