an awesome life about me

Jag kommer stå som segrare..

Är tom på ord även idag. Har suttit här en stund och funderat på vad jag ska skriva. Försöker tänka men det tar bara stop. Det är som om kroppen vill skrika ut alla känslor men det är något som täpper till, stoppar allt från att komma ut.

Bokade tid hos läkarn igår efter mitt besök på akuten. Kände att allt bara är för mycket, jag hade ingen ork kvar. Jag åkte längre och längre ner i detta svarta hål jag sitter fast i. Vägen upp kändes meningslös och oändligt lång. Fick komma dit idag. Berättade allt, hur jag kände..vad som hänt och hur jag mår. Det tog inte lång tid innan min läkare hade skrivit en sjukskrivning. Just nu är jag inte kapabel till något annat än mig själv, enligt honom. Är inte kapabel till måsten och ansvar. Har fått öka min medicinering och min läkare har övertalat mig till att prata med en psykolog. Staffan blir hemma i 2 veckor på heltid.

Att fråga mig hur jag mår är meningslöst för jag vet inte. Kommer ta tid att bearbeta detta då jag inte ens har börjat känna efter. Det går inte. Tror att det är något slags självförsvar, att kroppen inte orkar ta detta just nu.

Detta är början på en lång kamp, kampen mot min depression. I slutet kommer jag stå som segrare oavsett vad.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Hannah

    Hej Denise… känner inte dig men har följt din blogg sen du fick Wilgot o har själv en liten i samma ålder. Ville bara säga att jag tänker på dig o hoppas det jobbiga vänder snart! Jag har alltid varit så sjukt imponerad av dig som mamma! Stor kram från mig.

  2. I AM BAAM - Göteborg Edition

    kära du… jag sänder alla mina positiva tankar till dig. Du kanske får det tufft ett tag framöver, men jag är övertygad om att du kommer att stå som segrare i detta. Precis som du skrev.

    "when there are clouds in the sky, you´ll get by. If you smile trough your fear and sorrow… smile and maybe tomorrow – you´ll see the sun come shining trough… for you."

  3. Alexandra - mamma till Ängla , Kelian & Vilde

    Det är jätteskönt att gå & prata med någon utomstående & som kan ge råd & se saker och ting på ett annat sätt .
    Och ta vara på tiden Staffan är hemma & vila massor , försök ta hand om sig själv & släpp alla kraven .
    Jag har själv varit sjukskriven sedan i sommras & min man har fått vara hemma . Det har gjort en hel del faktiskt , först kändes det som allt gick neråt men man fick en chans att släppa alla måsten & han känna efter än när man var ensam med barnen om dagarna .
    Jag önskar dig all lycka till & jag hade velat ge dig en stor kram , dina ord går rakt in i hjärtat , varför vet jag inte , kanske för det beskriver så mycket av det jag själv känner .

  4. Ann

    Hej!
    Tråkigt att höra att du mår dåligt och att du fick missfall. Det är mycket att tackla på en och samma gång men även om jag inte känner dig så tycker jag att du verkar stark. Men starka människor måste också få ha svackor… Tiden måste få ha sin gång. Ta en dag i taget…
    Krya på dig!!

  5. Agnes

    Gud vad det låter bra detta! Att läkaren också lyssnade på dig och nu kan du fokusera bara på dig själv. Och det är ett självförsvar för man vågar knappt ta tag i det och ens prata med någon för man vet hur jobbigt det är men det går. Så detta är första steget och det är nog värst :)

  6. Brassemamma

    Jag vill bara säga att jag är ledsen för det du går igenom och hoppas du får den hjälpen du behöver för att må bättre snart. Jag ska tänka på dig i mina böner ikväll.
    Kram

  7. Maria

    Hejsan!
    Jag hoppas av hela mitt hjärta att du kommer börja må bättre! Ett missfall är bland de värsta man kan gå genom och att få de uppe på en depp kan få den starkaste att falla. Jag tycker du är otroligt stark som vågar prata om det öppet! Jag har själv gått genom en svår depp och ett missfall och trots att ingen är den andra lik och de låter som en klyscha så vet jag hur du känner! Jag känner inte dig och du känner inte mig men om du känner att du vill bolla med någon som gått/går genom desamma så är de bara att skicka iväg ett mail! :) Vi har något så vackert i våra liv som gör det värt att kämpa vidare! Våra barn! :) En stor kram till dig!

  8. Felicia - mamma till Liam

    Jag tänker inte säga att "allt kommer bli bra" för det låter så klyschigt. Däremot kommer du successivt att må bättre och bättre, det tar förj*vla lång tid. Men det är värt all tid det tar. Jag vet att det måste kännas jobbigt för dig med barnen, man vill inte visa sig svag och ledsen. Men du ska verkligen komma ihåg att det är okej att känna som du gör just nu, man får vara ledsen – hur gammal/ung man än är. Även om man är mamma, eller pappa eller barn. Vi är alla något av dem. Jag vet hur det känns, inte precist för vi är alla olika, men jag har också gått igenom en lång lång depression som nämnt i en annan kommentar. Och något av det viktigaste jag lärde mig var att komma ihåg att säga till, att be om hjälp, att prata med de närmaste. Att inte glömma att de finns där för en. Blir jättebra att prata med psykolog, även om det kanske känns tungt just nu, blir nog många långa samtal – men i slutändan blir det somsagt bättre med tiden. Ta hand om dig själv nu, ordentligt! Massa kramar till dig

  9. Sunniva

    Åh..kära fina underbara du…Jag är helt övertygad om att du kommer stå som segrare. Tvivlar inte en sekund.
    Nu känner jag ju inte dig, inte egentligen. Men jag bara VET att du är en alldeles fantastisk människa, det märker man tydligt.
    En fantastisk mamma också, med fantastiska barn. Oavsett vad dessa idioter här på nätet skriver. Men det vet du nog, hoppas jag.
    En jättemegakram från mig!!

  10. Marie

    Superbra gjort att du tog dit till läkaren idag, du fixar detta, att fråga hur du mår känns inte relevant för det kan du inte svara på, jag i min tur kan inte heller svara på det längre. Men jag kan bara föreställa mig hur du mår då jag kan tänka mig engående det jag också går igenom

    Jag vill inte jämföra oss, men jag förstår att det är hemskt, jag vill ge dig en stor kram, för jag kan tänka mig hur dina känslor är nu

    Bamse kram, bra att du skriver här, för jag har märkt att jag mår bättre då jag pratar med utomstående, när jag pratar med dem, pratar jag med närstående känner jag mer press och stress på ett sätt, det är ett tips jag kan ge, så gå till en psykolog är super, funderar på det jag med, du får ringa mig om du vill

    Kraaaamar

  11. Sofie

    Klart du kommer att stå som segrare Denise!
    Du är och verkar vara en stark tjej i grund och botten.

    Jag har alltid tänk att det som inte dödar en gör en starkare när jag känner att nu orkar jag inte detta längre….

    Men jag vet att du inte har det lätt just och man känner som om man håller på att drunkna och ingen kan hjälpa en! Hoppas så att du får en bra psykolog och att ökad medicinering hjälper snart!

    Sänder ännu en stor och styrkande kram!

  12. Mamma Emelie

    Så ledsen över va som hänt, finns ju ingenting man kan skriva för att du ska må bättre.. <3
    Skönt att Staffan blir hemma ett tag, ta hand om dej själv och försök njuta av det som är viktigt!! Kram!!

  13. Emma

    Åhh fina du! (att du & dina barn är fina var det första jag tänkte då jag började läsa din blogg för nån månad sedan) Klart du kommer bli bättre! bry dig inte om alla elaka, bry dig inte om något annat än dig själv och din familj! Jag önskar jag kunde säga något som fick dig att må bättre, jag tycker inte om att se människor ledsna och må dåligt. Bara du kan vända på det här, hoppas du får all hjälp du behöver! lev nu – den tiden kommer aldrig tillbaks ♥

  14. Sara

    Åh, blir så ledsen. Världen är så otroligt orättvis men trots allt detta så ser du ändå ljust på framtiden och det inspirerar mig så himla mycket. Sedan jag började läsa din blogg för cirka ett halvår sedan så har du verkligen blivit en förebild för mig. Du tar gudomliga foton och verkar ha en riktigt härlig personlighet. Vi alla har motgångar och jag vet att du kommer klara av detta galant, även om det är jobbigt och väldigt påfrestande. Men du verkar vara så stark och med en stöttande familj kommer det här gå jättebra! Skulle vilja säga att jag finns här men vad kan jag göra, som dessutom är några år yngre än dig.. Du har förhoppningsvis många nära och kära som ställer upp nu att du kanske känner att du inte behöver prata av dig med någon. Men ifall att så lämnar jag min e-postadress.
    Sen får jag ju inte glömma bort att berömma dina barn, de verkar helt fantastiska och är så otroligt söta. Hoppas att du mår bättre snart, det förtjänar du fina Denise.
    Måste även berömma dig för ditt starka val att gå ut med detta i bloggen, om din depression och nu detta. Du är, ännu en gång, så stark som vågar och vill och kan stå för sanningen och inte bygga upp någon lycklig fasad mitt i all olycka. Det är okej att må dåligt, vi alla gör det någon gång.
    Du inspirerar mig verkligen och troligtvis många andra läsare. Känn inget tvång att uppdatera, sätt ditt välmående i första hand för det är det viktigaste just nu. Bloggen kan du tänka på senare. Kämpa på nu, du klarar detta!
    Styrkekramar i massor!

  15. Malin S

    Åh… KRAM till dig. Går inte att förstå. Kämpa på, men det vet jag att du gör och redan gjorde. Men som du säger så kommer du att ta dig igenom detta också. Skönt att Staffan kommer att finnas hos er hela dagarna! Kram

  16. Mia

    Snälla söta rara!
    Alla har vi våra nere-perioder, ibland blir vi otroligt nedstämda och utmattade. Det blir lätt att man tänker för mycket, överanalyserar och stressar.

    Försök att acceptera läget, låt det vara tufft, men inte mer än så. Pröva olika vägar. Meditation, avslappningsband, unna dig en massage? Ta hand om Dig. Sätt Dig först.
    Jag har läst din blogg länge. Beundrar dig. Fina fina du! Du kommer tillbaka. Vila. Låt det vara såhär nu. En blomma kan aldrig växa om den inte får känna sig törstig och ledsen.

    Det går över, håll ut. En stor kram skickas ifrån Örebro! :)

  17. Anonym

    Usch alltså jag vill så gärna skriva något men det finns inga ord att skriva.
    Jag hoppas snart du får må bra och va den Denise du brukar. Kram från oss!

stats