Lillkillen gör dagligen framsteg på förskolan. Idag så sprang han frivilligt runt på golvet när vi hade hälsat vid hämtnignen. Innan har han vart som en igel på mig från första blicken tills vi kommit hem. Han har inte velat stå eller gå. Förstår ni vilken chock jag fick när ungen bad om att få gå ner? När jag fick jaga honom när jackan skulle på? När han gick omkring där som om han aldrig gjort något annat? När han vägrade sitta i vagnen utan ville gå själv? Helt plötsligt sådär. Vilken förändring. Vilken stolthet!
Åh vilken kärlek! Jag vill bara skrika rätt ut av lycka. Det känns så underbart i hela kroppen! :D
Ps, ni hade givetvis rätt. Familjen kaos satsar på att behålla pepparkakshuset tills nästa år. Eller så var det så att vi totalt glömt bort det. Haha, det är ju ”bara” mars så det är lugnt ;) Juni, då börjar det bli dax att kasta ut julen. Haha!
Vad skönt att det går bättre på förskolan! Man blir så glad när man ser att dom små trivs och är trygga där.