Så var december här, sista månaden på detta år. Känns konstigt, tiden har gått så fort. Dagarna har bara passerat denna sommar/höst utan att jag minns dom, utan att jag ”levt” dom. Ännu en dålig sak med depression, att man inte minns, inte vill minnas. Veckorna flyger förbi och man kan liksom inte riktigt minnas dagarna. Sorligt, men så är det.
Nu börjar det bli bättre med mig dock. Så jag hoppas att få börja minnas mina dagar igen. December ska bli BRA ♥
Idag har vi försökt underhålla våra vilddjur medan vi städat och tvättat. Barnens rum blir kaos på några dagar så det behövdes verkligen vändas upp och ner på. Tvättkorgen svämmade över, brödsmulor i köket och grus i hallen. Ja ni vet, småbarnslivet. :) Idag sitter jag här och känner mig lite smålycklig över att jag ska börja jobba imorgon. Har vart sjukskriven ett bra tag och ska bli skönt att komma tillbaka till ”livet”. Samtidigt så känns det lite skrämmande. Kommer jag att orka?
Nu ska jag ta kväll här hemma och ladda inför imorgon ♥
GLÖM INTE ATT VARA MED OCH T’ÄVLA! Knappt några som är med, så pass på!!
Hoppas innerligt att det kommer gå åt rätt håll. Det känns som att du har bestämt dig :) Du är stark. Jag har som sagt läst din blogg sedan innan du hade uppehåll.
Jag vet hur det känns. Dagarna har gått. Men inget minne från dem. Så har denna sommar vart. Min kompis blev akut inlagt och gick 2 månader senare bort. Mitt i allt detta födde jag min son. Minns inte de första månaderna av hans liv. Hur kunde jag glädjas när sorgen över min vän var så stark? Känner mig som, jag vet inte, ingen bra mamma iaf. Fastän jag vet att jag ändå är det.