Innan Wilgot och jag insjuknade så hade jag påbörjat min resa mot ett friskare liv. Hade beslutat mig att gå ner 10 kg och upp 5 kg i muskler. Sista gången jag skrev vägde jag 69,1 på tom mage och utan kläder. Jag var i full gång med träningen och det var KUL. Sen så hände det mindre roliga saker i livet och vi blev sjuka.
Så just nu står det helt still på träningsfronten och har gjort sedan slutet av januari. Detta är något som känns så himla tråkigt då jag verkligen hade kommit igång. Hoppas innerligt att när jag väl orkar igen att jag har samma motivation och tålamod. Att jag slipper gå tillbaka till ruta ett. Men att gå ner 10kg känns inte längre som något mål. Nu handlar det bara om att må bra.
Men en del har hänt på viktfronten ändå. Pga sjukdom. Men jag vet att jag förlorat fett och det gör mig självklart glad för det är fettet jag vill ha bort. DOCK så har huden blivit så hängig. Låren, rumpan, armarna, magen och kärlekshandtagen. Detta kommer nog aldrig gå tillbaka tyvärr MEN så länge jag får ett friskare liv så gör det mig inte så mkt. Live with it.
Mellan dessa bilder skiljer det 10 veckor och minst 5 kg. Idag väger jag 67.5 med kläder. Då vägde jag över 72kg. Den första bilden är innan jag började träna och den andra bilden är tagen idag efter 1.5 månads vila.
Önskar att jag hade någon som pressade mig på gymmet och såg till att jag körde arslet av mig.
Jag vill bli start, frisk och fit!
Heja! Bra jobbat :) Förresten, så himla fina bilder i din header.
Det klart att du kan bli tajt i kroppen och få bort kärlekshantagen!
Jag skulle förstå om du var väldigt fet att det kanske inte skulle gå att få till det fullt ut men du är ju redan halvvägs om man tänker så!
Kosten är ju A och O. Jag gick ner 10 kg och fick rutor/drömkropp på 5 mån. Det gäller bara att bestämma sig! På riktigt.
Jag önskar också att nån släpade mig till gymmet och verkligen tvingade mig att träna. Jag vill gå ner till 57 kg ( väger 64,5 kg nu) men det är så svårt, och att äta bra och inte för mycket är sjukt svårt det med..