Jag tror att Wilgot längtar tills när Lo blir lite större. Varje dag så kämpar han med att få henne leka, han förstår inte riktigt att hon kan. Hon ska gärna vara med och bygga lego, ibland får hon agera lekplats. Gubbar som hoppar på hennes lilla huvud och flygplan som ska landa, det är sånt hon får vara med om. Imorse ville W att hon skulle cykla på hans 3hjuling, haha. Tror att storebror kommer uppskatta sin lillasyster till TUSEN, om sisådär 1-2 år. Just nu är hon bara rolig ett tag och han brukar oftast tröttna efter någon minut eller två.
Han är så mån om sin lillasyster, den saken är säker. Han säger till så fort hon är ledsen och ska gärna gå fram och trösta, ge nappen och en puss. Varje morgon frågar han vart hon är och vill gärna kika till henne, konstatera att hon är där. Han har förstått att lillasyster alltid kommer vara här, att det är hans lillasyster. När vi är vid förskolan och barn kommer fram och ska titta så säger han ”neej miiiiim, aja baja” i en lite sur ton. Det är ju faktiskt hans, hans lilla Lo. Han har slutat upp och kalla henne ”Moo”, nu heter hon Lo och inget annat. Jag smälter lite varje gång han säger hennes namn, det är ju så sött! :D
Nu väntar vi bara på att han ska förstå att det gör ont på lillasyster när han är hårdhänt. För det är han väldigt ofta. Speicellt när han tappat tålamodet om att hon bara ligger där och är tråkig. Om han får för sig att göra illa henne så brukar jag tabort henne med en gång och förklara att hon inte får ligga där om han gör så, att det gör ont på henne. Sen så får han säga förlåt och ge henne en puss. Oftast blir han jätte arg på mamma och surar ett tag. Vi väntar även på att han ska förstå att han ibland måste vänta, att mamma eller pappa måste trösta Lo. Att komma i andra hand har han inte riktigt vant sig med. Helt förståeligt, det tar tid och det FÅR ta tid. Det är en stor omställning för någon som bara har vet hur det är att ha mamma & pappa för sig själv. Men detta blir bättre för varje dag som går.
Lillasyster kan ju inte säga så mycket om storebror än, men att hon har givit honom ett leende är ett tecken på att hon gillart! :) (Tror ni att jag smälte ner till kina och tillbaka? JAAAA) Hon tycker inte om att behöva vänta när hon vill upp i famnen. Men likt storebror behöver hon också vänta ibland. Hon kan tycka det är lite obekvämt när det kommer en liten legobjörn hoppandes på hennes huvud. Eller när flygplanet har hennes mage som landningsbana. Eller när Wilgot försöker bära henne själv och mamma inte är med på vad som händer. Hon gillar nämligen inte att bli buren i nacken. ;)
Jag är så tacksam att jag får uppleva detta. Syskonkärlek är ju allt för underbart ♥
Kom nyss in på din blogg, roligt att andra också har barnen tätt. Känner igen mig vad gäller denna syskonkärlek, 1 år och 5 månader mellan mina barn. Skrev nyss själv ett inlägg om syskonkärlek :)
Så fint du redigerat bilderna. Bra tips!
Har ännu inte förstått mig på PS, lite för avancerat för mig, så jag kör med gratisversionen från google, picasa. Funkar det med!
Kram till söta små barn!
mysiga bilder. gosigt!
Åh så sött! Det ska bli spännande att bli tvåbarnsmamma!
åh vilken härlig bild :)
Åhh så fina!
Så underbart att få följa din lycka!
Längtar sååå tills våran mini kommer ut hihi :D
Ska bli intressant och se hur det blir med Leia då..
Antagligen precis som med Wilgot, dom är ju vana att få 100 % Uppmärksamhet :P
KRAMAR
Så härligt att läsa och se sådan syskonkärlek! Man blir alldeles varm!
Söta dom är :)
Syskonkärlek! :)
Svar: hihi jaa, jag gav mig på att klippa honom en gång och det gick verkligen inget vidare. jag har ingen talang för att bli frisör.. =) Men vi sätter på en film, o då funkar de bra att sitta still en stund =)
De där med att vara försiktig mot sin lillasyster har även Wilmer svårt att förstå. Han är ju ändå äldre än Wilgot. Men precis som wilgot så säger han till om joline är ledsen.. på morgonen när han vaknar vill han genast lägga sig brevid Joline och mysa.. osv.. Men sen till att vara försiktig i sina rörelser mot henne och när han tar i henne är fortfarande lite svårt att förstå… eller.. han vill nog inte förstå =)
Men håller med dig. Syskonkärleken är underbar att se. Joline skrattar och lyser upp som en sol så fort hon ser sin storebror.
Kram
Jaa, det är bra mysigt att se dom små tillsammans :)
Ja mössan är väldigt söt, men hon frunknar nästan i den trots att det är minsta storleken :) Men det funkar om man har en tunnare mössa under.
Och vad gulligt det är mes syskonkärlek. Och vad bra för Lo som blir aktiverad lite av Wilgot. De sägs ju vara bra för utvecklingen :)
Det är så underbart med syskon, enligt mig är syskon det bästa föräldrar kan ge sitt barn :) Tänk så roligt dom kommer ha! Slippa vara "ensambarn" och ha syskon tätt, är ju bara ett BIG PLUS <3
KRAM
Sv: Hihi! Lite roligt faktiskt! Men de klart använder man det inte så är det dumt att ha, men kn rekommendera easytone när man är ute och går. Mjuka för knäna och fötterna :)
Så söta dem är! Tänk vad de kommer leka och springa tillsammans om ett tag! :)
sv; tack för tipset! jag fick bihålleinflammation för första gången i höstas, sen dess bråkar bihålorna mest hela tiden =/ det är drygt! hoppas det släpper snabbt den här gången bara >_<
svar; oja speciellt när det är något man längtat efter att få :)
jisses vilka söta barn du har :D
Å så sött :).
gullepluttar! man smälter ju nästan..
Wilgot ser ruskigt stolt ut över sin lillasyster:) Tänk vad roligt de kommer ha tillsammans:) kram!
Visst är det härligt med syskonkärleken!! <3
SV: oj, att du var blond i grunden kunde jag verkligen inte tänka mig! Du passar jättebra i mörkt hår iaf :D Skitsnyggt!
Jo men, det är sant, det kan ju ändras, och jag hoppas på det! ;-) Teodor hade mörkblå ögon vid födseln, sedan blev de grå och är nu vid 21 (tror jag..?) månaders ålder gråbruna, och en kopia av sin far i resten av utseendet. Syns inte att det är min unge för fem öre :-P Så jag hoppas att Wilmer kanske får lite drag från mig till slut… ;D För tillfället är han lik min pappa på pricken, så jag väntar med spänning… haha.
Och visst är det underbart det där med syskonkärleken mellan de små! Man blir ju tårögd ibland..^^ jag blir chockad varje dag att Teo verkar förstå så mycket som jag inte trodde han förstod.. Dags att tänka om att inse att min lilla stora inte är en bebis längre, kanske ;-)
det är inte lätt att vara liten och helt plötsligt bli storasyskon.. Fast vi har samma problem med Simon, och han är 10… Blir hårdhänt när Emma är för efterhängsen, surt när han får vänta.. Och den eviga bortförklaringen "men hon gör/får/sa ju"
Inte lätt att ha varit i centrum i 8 år och sen få 2 småsyrror inom 1 år… ;)
Så underbart :)
Önskar att min lilla Älva får uppleva att bli storasyster en dag.
Det är ju så fint med syskon, men även så att dom får lära sej att ta hänsyn till en annan och att allt inte kretsar om bara en själv.
Hehe hemma hos oss är det exakt likadant :)
Lillasyster Stella föddes för 2 mån sen och storebror Charlie är 2 år. Så som du beskriver ser våran vardag också ut, därför är det så kul att följa din blogg :)
Åh vad mysigt :) längtar till den dag få Felicia får bli storasyster :) men först ska hon få bli något år eller två så hon förstår lite :)
Man blir varm i hjärtat när man läser det :) Lika varm i hjärtat som när min lillebror på tre år pussar på Emma, klappar henne på huvudet och vill hålla henne samt säger gång på gång att hon är söt :D