an awesome life about me

Tidigare inlägg finns att läsa HÄR.

Nu hade jag tagit studenten och var alltså skolfri. Det var sommar men inget lov. Jag jobbade, umgicks med vänner och levde livet. Här någonstans hade jag bestämt mig för att inte krossa fler hjärtan, jag skulle förbli singel. Jag blev ju aldrig kär, på riktigt. Jag förstår även att det jag håller på med är helt sjukt. Alla dessa hjärtan som gått i tu. Jag flyttade ihop med min bäste vän. Sommaren gick och vi spenderade nästan varje dag tillsammans i 2 månader. Det var den bästa sommaren på länge, vi hade så sjukt kul. Så många minnen och så många galenskaper, i like it. Sen gick det utför på något vänster. Vi började små tjaffsa om diverse saker och irriterade oss på varandra. Något som vi inte hade kunnat ana skulle hända, vi var liksom 1. Som ett par, fast vänskapligt. Än så länge hade vi fortfarande roligt tillsammans.

Nu är vi framme i augusti.
Jag drar på en hejdundrande fest. På kvällen får jag ett sms av min vän, det hade börjat en ny kille på jobbet. Sen brakade helvetet lös. Utan att gå in på detaljer så i det stora hela så bröts vår fantastiska vänskap pga att jag kära ner mig. Denna kille är iaf Staffan, Wilgots pappa. Jag hade åter igen fått bort singelstämpeln. Men nu var jag säker, riktigt säker. Jag hade lovat mig själv att inte gå in i något om jag inte var 100 på att han verkligen var ”the one”. Vi blev tillsammans den 7de september 08. Jag flyttade hem till min pappa igen.

Min pappa fyllde 40 i oktober (2008) och hade storparty, det var sista gången jag blev full.

November gick, december gick, januari likaså. Nu kom februari. Här någonstans inser jag att tantröd inte vart på besök på ett himla tag. Jag går och har små blödningar och ömma bröst men mensen kommer inte. Tillslut kommer ordet ”gravid” upp i mitt huvud. Vi testar och det visar postitivt. 4 månader hade vi vart tillsammans, 4 ynkla månader. Men för oss var det självklart redan från början även om vi diskuterade det en hel del. Nu var vi inte längre Denise och Staffan, vi var blivade föräldrar.

Här slutar livet före mammalivet.

Jag har sedan okt 08 druckit en halv cider. Jag och den där vännen är numera vänner igen och det känns jätte bra. Idag skrattar vi åt det hela. Även om vår vänskap är långt ifrån vad den var så har vi kommit en lång bit på vägen. Den kommer nog aldrig bli densamma eftersom att våra liv ser helt annorlunda ut nu för tiden. Men vänner är vi allt.

Två bilder från ”Livet före mammalivet”