Idag när Wilgot kom hem från förskolan så fick jag känna mig riktigt älskad. Han skulle promt sitta i famnen min, klappa min kind för att sedan krama om mig läääänge. Han är så go när han ska kramas och pussas. Han håller om huvudet med händerna och pussar sedan 3 gånger på raken och säger ”mm mamma”. Sen har vi busat en massa. Det var super roligt att busa samtidigt som man tittade på sig själv i spegeln tyckte W, toker.
Han har börjat prata så mkt nu. Han härmar allt det man säger och lär sig då nya ord hela tiden. Det är så himla farcinerande att höra hur han försöker få fram allt. Han har börjat sätta ihop ord mer och mer nu. Han är så rolig när han råkar säga något annat än det han menade, ”neeeeejjjeeee ååååååh!!”. Wilgot har växt massor sedan lillasyster kom, han är så himla fin med henne. Jag smälter varje dag. Min stora fina DUKTIGA kille som inte ens har tanken på att göra henne illa fastän hon kommit och tagit en del utav hans mamma och pappa. Jag är fortfarande förvånad över hur bra det gått. Jag vet att det kan vända men då har vi ändå haft dessa underbara dagar då han vart en ängel mot sin syster, en riktig storebror. STOLT MAMMA! ♥ Nu sussar han gott i sängen sin och förhoppningsvis så vaknar han inte allt för många gånger i natt. Åh lille vän vad jag älskar dig ♥
Berätta gärna hur det var för er när lillasyskonet kom till världen!
Så mycket lycka och kärlek bilderna utstrålar. Jag blir helt tårögd när jag läser dina inlägg för du skriver med sådan kärlek oavsett om det är något jobbigt eller som i detta inlägget något roligt ;D
Åh va gullig han är :) och lilla Lo oxå såklart! Hoppas ni alla mår bra!
Vad skönt att det går så bra. Jag är jätte orolig för hur Milton kommer att ta det här med ett lilla syskon. han är jätte avis på allt och alla som kommer nära mig och är en liten mammagris. Jag hoppas verkligen att det kommer gå bra så det inte förvandlas till någon mardrömshistoria!
Sv: oj den ryggen lät inget vidare.. Inte sugen alls på att byta..Hoppas du får rätt på det!
Ha en fin dag!
Minns inte exakt hur det var den första tiden med två små. Men minns att Casper gärna satt med när man amma och skulle vara med… Casper har alltid varit enormt pappig så störde inte han så att mamma fick en bebis…
duktig du är på att fotografera. din blogg känns så hemtrevlig och välkomnande.
Vilken cooling hihi :)
Så söt.
Ja ni hade iallafall tagit många fina foton :)
Får man fråga en sak? Hur redigerar du dina bilder? ;)
Dem är jätte fina :)
Kram på er
När Wilma kom till världen var Alvin 15 månader, ganska liten alltså. Första veckan gick kanonbra, som för er ungefär. Men inne på andra veckan började "avundsjukan" sätta sina spår, han blev otroligt gnällig och grinade för allt i stort sett. Det blev en jobbig tid, och värre blev det när W bara skulle äta och äta och äta osv.. Jag fick lixom inte tid med Alvin som jag ville, vilket var riktigt jobbigt. Samtidigt fick Wilma nån form av kolik på dagarna och skulle bara bli buren! Det höll i sig i ca 3 veckor. :( När hon blivit 2 månader kan jag nästan säga att allt var borta, han var hur snäll som hellst med henne, och det har hållit i sig fram till nu. Nu är det en annan avundsjuka tror jag, han slår, puttas och har sig. Han märker nog att hon blivit stor och tar plats även hon! :) Men dom leker väldigt bra tillsammans (stundvis) och jag vet att det kommer bli bättre när hon blir lite äldre! Det är underbart med de små, samtidigt som det kan vara riktigt jobbigt ibland. :)
Hoppas det går bra för er lille kille också framöver, någon form av avundsjuka kommer säkert att finnas. Det kommer det nog alltid att göra, sålänge de är små. :) Kram på dig!
Har 22 mån mellan våra flickor och har gått hur bra som helst sen lillasyster kom för 6 månader sedan. Elise har knappt varit svartsjuk alls, lite för hårdhänt ibland (men de förstår ju inte bättre). älskar att hålla lillasyster, kramar och pussar henne flera gånger per dag.
Men aaaw! Söta Wilgot! Förstår att han är stolt! Och herregud så paniken for i mig när jag läste om din förlossning (som jag läst tre gånger! JO DET ÄR SANT! Fattar än mindre hur fasen du klarade av att hålla in så många krystvärkar, jag höll in två tror jag)! Fina, goa, starka Denise!
Nej jag veeet, så jävla drygt att behöva hoppa runt hela j*vla tiden men nu stannarjag kvar på denna blogg!! Självklart kan jag skriva om förlossningen!! Ska ta fram min journal och ta mig en extratitt också så efter det kommer den :)
Så stay tuned :D
KRAAAM!! Och grattis igen å DIG MEEEED!!! :D:D
Sötnos! Jag funderar ockås på hur det ska bli när vi får en liten till…
Åh vad roligt för Wilgot att ha sin vanliga mamma igen och inte mamman med den stora magen som inte busar lika lätt =)
Våran Ellen som fyllde två i november blev storasyster i oktober, det har gått jättebra och hon är så mån om sin syster. Ingen svartsjuka men jag ger henne fortfarande mycket tid och uppmärksamhet. Det är viktigt! Bvc sa att svartsjuka är vanligast hos äldre barn som får syskon, kan ju stämma bra det. :-)
Unika, handgjorda och personliga julklappar som garanterat ingen annan på stan har finner Du hos SmyckeLi!
Graverade smycken från 149 kr, vackra Skyddsänglar, herrsmycken, läder, gravidsmycken, fjäderörhängen mm!
Kika gärna in och låt Dig inspireras!
Mvh Charlotte & Ami
Tänk att lilla Wilgot nu är storebror :)
Skönt att det går bra för er och att Wilgot tar det så bra. Allt blir och känns så himla mycket lättare då :) Hoppas på att vi får en bra övergång från ensambarn till storebror också.
Tråkigt med ryggen. Håller tummarna för att det går att lösa på ett smidigt sätt!! :)
Wilda älskade "Dizzi" från första stund, men ibland blir hon lite avis. Speciellt om jag måste amma när hon behöver närhet. Lite svårt att förklara för en 2 åring att lillasyster måste få mat nu och du får vänta
Hos oss var det precis likadant, helt fantastiskt att se en så liten helt plötsligt bli så stor! Njut dock av tiden, den går alldeles för fort. <3 Kram
Vilken kille, mysWilgot!
Min dotter var 20 mån när lillebror kom , hon var nyfiken men höll sig på avstånd i början , men hon är sån än idag med bebisar , hon är försiktig ;P
Sen skulle hon hjälpa till med allt , tröstade när han var ledsen & så :)
Sen kräktes han rätt mycket & dreglade länge & det fixade inte hon så då tyckte hon att han var mest äcklig ( min lillasyster var likadan när vår lillebror var liten , hon satt & höll på att kräkas när han åt för han kladda & det är bara 14 mån mellan dom haha).
Hon har aldrig varit direkt svarsjuk eller dum mot honom & ju äldre lillebrorsan har blivit desto roligare har dom ihop , nu leker dom ju på ett annat vis & ibland kommer de berömda syskonbråken med det hör ju till ;)
Nu är Ängla 3 år & Kelian 17 månader .
Varför har du honom på dagis när du är hemma med en liten?
Kevin var mycket med mig under graviditeten, han fick klappa, krama, gosa magen och ja du vet lära känna den. han visste nog innerst inne att det var någe som växte där inne..
En gång när jag tog med mig han till mvc så satt vi i ett väntrum och väntade på att det skulle vara våran tur och eftersom bvc ligger på samma ställe så var ett par där med en nyfött barn och Kevin gick fram till bebisen och tittade på henne (?) och funderade nog vad det där var för någe och sedan så försökte han vara snäll coh dela med sig lite leksaker till henne (?) och han var jätte förtjust och ville verkligen vara med henne..då förstod jag att han skulle bli världens bästa storebror till sin lillebror.
När Albin kom till världen och dom fick sitt första möte så var Kevin så nyfiken på den lilla bebisen alltså han tog verkligen hand om honom (inte ta hand om honom på så vis som jag gjorde utan på hans vis tex ge bebisen nappen, trösta osv), ibland så kunde han vara lite hårdhänt men inget han kunde rå för så klart. Han fick även vara med överallt tex hjälpa till med blöjanbyten, välja kläder osv..han tyckte det var riktigt kul.
Han var så förtjust i Albin, han skulle vara i närheten honom hela tiden, han kunde till och med gå in i vårat sovrum och titta på honom en sväng.
Men i alla fall när Albin kom till världen så var KEvin på honom och pussade, kramade, klappade, ville hålla om honom osv..han var helt underbar! :)
Det dära första mötet med sitt syskon med mina barn vare alldeles speciellt tyckte jag :)
Och idag är dom 2 och 1 år och har sina syskonkrig ;) haha..ibland så saknar man den gamla tiden när dom kunde gosa tillsammans :P visst nu kan dom göra det med idago ch leka men ja som sagt syskonkrig finns ;D haha..
Åh, sötiskillen! Vad duktig han är! :)
Önskar jag hade nåt att berätta… ;)